Maciene

Hej.
idag ska jag till Maciene för prästmöte och kyrkofest. Hela den anglikanska familjen är inbjuden till helgen för att vara tillsammans. Vi präster åker dock redan idag och ska ha konferans och inspirationsdagar.

Jag var i maciene i förrgår med min regionshandläggare (chef). Maciene är en klassiskt missionsstation med skola, sjukhus och kyrka. PÅ den vänstra bilden ser ni bygget av den stiftsgård som kyrkans unga i Västerås stift samlar in pengar till. Bilden till häger visar domkyrkan som också ligger i Maciene. Orsaken var att när kyrkan etablerades kring 1870 talet så fick man inte bygga katedraler i Maputo om man inte var katolik! Därför byggde man den på landsbygden 3,5 mil norr om Xai Xai.

För övrigt har Olof och jag besökt en olika organisationer som venska kyrkan samarbetar med, bl.a Mocambiques ecumensika råd och Lutherska världsförbundets "world service" (alltså Lutherhjälpen på svenska).

Samora Machels dödsdag har blivit helgdag. Det var 20 år sedan (den 20 oktober) som hans flygplan störtade, troligtvis pga av sydafrikanskt sabotage. Hela dagen visades dokumentärer om Samora Machel på TV och det var intressant att få lära sej lite mer. De flesta här nere tycks mena at om Machel inte hade dött så hade Mocambique varit ett bättre land i dag. Han hade stor förtroende i många läger. Helgdagen ägnades åt fredstal och om att aldrig mer gå ut i krig. Renamo (rebellerna mot Machells Frelimo då, men ett politiskt parti i parlamenetet idag) boycottade dock denna nya ledighet på att antal platser om jag förtod det rätt.

rapport från kykofesten i Macienne kommer nästa blogg!

Machamban

Machamba är ett mocambiquanskt ord för litet lantbruk, jordplätt, kollonilott. I lördags fick jag och Malin besöka Batos och Elias Machambas. De låg inte så långt från Maputo i km räknat, men i tid tog det ett par timmar att åka dit i lös fin sand. Bato har just fått sin machmamba tilldelad och det var för att han skulle få se sin jordplätt som vi åkte ut. Nu var där bara karg jord men han hoppades kunna börja odla något och sedan sälja det och få en liten inkomst. Han vill även bygga ett litet hus dit han kan åka och studera i fred. Det var en mycket lugn och avskild plats får man säga, dessutom var det en av de varmaste dagarna hittills, ca 38 grader i solen...

Det intressanta var att machamban inte var utmärkt på något sätt med färg, stenar eller band. En kvinna i byn visade bara med handen att här låg hans land, från det trädet till det trädet där borta, och ut mot den kullen där... Tala om lokal kännedom. Så där är alltså stora delar av landsbygden indelad, utan någon annan markering än att de som bor där vet vad som är vems!

Det fanns även en liten strå-kyrka här ute i Boane, som området heter. Den kvinna som ansvarade för kyrkan gav mej olika gåvor att ta med hem; majskolvar, sockerrör och en tupp! Tuppen gav jag till Elias och Bato när vi kom hem. Tyckte att de förtjänade den bättre än jag, men som ni kan se på en bild hanterar jag tuppen mycket världsvant!

De övriga bilderna är inte från Batos machamba utan från Krugerparken. Vi åkte dit i onsdags över en dag. Safarit slutade dramatiskt med punktering just när vi kört ut genom porten. Tur det inte hände under trädet med Leoparden kanske. Det började också dramatiskt med att en tjej från Etiopien som åkte med i vår bil, inte kom in över den sydafrikanska gränsen. Hon blev då inklallad för förhör då hon hade försökt immigrera in i Sydafrika utan visum. Sedan fick hon betala ett nytt visum för att få återvända in i Mocambique. Detta fick dr Olle att citera bibeln: "Från dem som inget har ska tagas ifrån också det som de inte har." Ingen Krugerpark för henne alltså, utan bara en minibuss tillbaka till Maputo.

Swazi

Hej!
Den gångna helgen har jag varit ledig och varit i konungariket Swaziland. Den nordiska golftävlingen ägde rum där denna gång. Kul att spela på en riktig mästerskapsbana. I Swaziland hälsade jag även på mina missionärskollegor som bor där. Jag har nu äntligen fått den köksutrustning som de förvarat åt mej. Härligt att få äta på porslin istället för på plast! Jag har även besök av Malin från Sverige. Hon har hjälpt mej att möblera om i kök och vardagsrum så det har blivit riktigt fint!

En kul överaskning var att jag träffade Magnus Aronsson uppe i bergen! Vi var arbetskamrater i Arboga för några år sedan. Nu var han i Swaziland för att göra ett fotojobb om HIV/Aids.

Trots ledighet har jag ändå hunnit skriva några artiklar. En om Malaria som kommer att publiceras i tidningen "Mission". Den skandinaviska skolan har gjort en ny hemsida som snart kommer att öppnas. I brist på stora nyheter får ni istället läsa vad jag skrivit som min presentation på den sidan. Skolan hoppas kunna samla information på sin hemsida som är till nytta föra alla skandinavier som bor i Mocambique.


"Hej,
Jag tycker att jag har ett av världens roligaste yrken. Jag är präst och jobbar i Maputo för Svenska kyrkans mission. Svenska kyrkan arbetar sedan mer än 20 år tillsammans med det angliksanska Lebombostiftet som sträcker sej över hela södra Mocambique, söder om Zambezifloden. Som präst i en lokal församling i Maputo får jag möta Mocambiquier på deras villkor. Jag får dela lite av deras liv, deras glädje och bekymmer på deras egen hemmaplan. De lokala församlingarna finns på många håll i hela landet, bara i Maputo finns ett tjugotal församlingar. De flesta medlemmarna är fattiga på pengar men rika i genorisitet och livskraft. De flesta församlingarna bedriver förutom glädjefyllda gudstjänster, också dagis, förskolor och skolor. Det finns en stor och livaktig ungdomsrörelse som träffas varje lördag för egna aktiviteter. I en av "mina" församlingar, i Bagamoyo, finns också arbete för HIV-smittade mammor, med matlagnings och sy-kurser m.m.

På stiftsnivå arbetar kyrkan med frågor som Malaria och HIV, men också med ett skogsprojekt som drivs av bl.a Svenska kyrkan.

Ni får gärna kontakta mej om ni vill följa med och fira gudstjänst någon söndag. Jag kan också gärna fungera som "brobryggare" om ni som skandinavier önskar träffa en grupp ungdomar, en kör eller vuxengrupp etc. I kyrkan kan vi träffas som jämlikar, alla vi som bor i samma stad, men ändå i till synes helt olika världar."

Bröllop och begravning

Hej igen,
Idag har det regnat hela dagen och i går natt med. Det regnar även inne i huset fortfarande, men bara när det är skyfall. Vi går mot en regnperiod vad jag förstår med både värme och fukt. I sönags visade bilens utetermometer på 38 grader i skuggan! Idag har det dock varit rent kallt i jämförelse. Bilden längst ned till höger visar kyrkan där jag firade gudstjänst i söndags morse, i Maraquene, några mil norr om Maputo. Det var den helige Mikales dag och jag höll för första gången hela predikan på portugisiska! Hade inte tänkt det, men eftersom allt ändå skulle översättas till ronga tyckte jag att vi kunda hoppa över "mellanledet" med engelska. Efter gudtjänsten så var det fotboll mellan mina seminarister och ett annat teologiskt seminarium som ligger i Maraquene. Jag startade som optimistisk högerback, men kombinationen sol, värme och sandplan gjorde att jag orkadae vara kvar i matchen ca 12 minuter...

Jag har nu varit på min första begravning och mitt första bröllop här nere. Begravningen var i Maxaquene. Det var en av Padre Carlos bröder som hade dött mycket plötsligt i Malaria. Det blev extra tragiskt för familjen då han dog bara dagen efter det att hela släkten just varit på bröllop för hans dotter. Generellt sett tror jag att begravningar i Afrika är mer fyllda av lovsång än svenska begravningar, men det här var faktiskt en mycket dämpad gudstjänst med mer sorg än glädje. Största skillnaden från en svensk begravning var att det var många tal i kyrkan från olika anhöriga.

I lördags var jag bjuden på bröllop. Det var en diakon, Sérgio, som gifte sej med sin Anselma. Bröllopet bestod av tre sermonier. Kl 9 gifte dem sej i "Casa de casamento", alltså rådhuset,("Vigselhuset") . Därefter vidtog fotografering på olika ställen vid stranden. Som ni ser på en bild så fick jag den stora äran att skjutsa brudnäbbarna i min bil. Kl 13 ägde nästa högtid rum. Då var det dags för kyrkbröllop. Största skillnaden här var att gästerna gav sina presenter redan i kyrkan. Dessutom så ska bröllopet signeras av 5 personer. 2 vittnen, präst och paret själv. Detta gjordes både i kyrkan och i rådhuset. Tror inte det är så vanligt att göra som i sverige att orden är juridiskt bindande. I Sverige räcker det alltså med att makarna säger ja till varandra. Här ska det undertecknas.

Efter kyrkan så bar det iväg till festen. den var mycket annorlunda mot en svensk bröllopsfest. De hungriga gästerna, som inte ätit sedan frukost, slukade snabbt maten. Inga tal etc till paret. Däremot skar de tårta och matade varandra och dansade första dansen själva. Gästerna var tydligen inte så vana att se prästen dansa för det väckte stort jubel när jag bjöd upp till dans.

Apropå fest så var jag i söndags kväll på något som gick utöver det mesta. Telefonbolaget Mcel hade beachparty för att fira att sommaren är här! tiotusentals människor var på stranden hela dagen och hela natten. Den ena artisten efterträdde den andra och däremellan var det disco med dj. Vägen vid stranden var avstängd och den användes tillsammans med stranden och havet(!) som dansbana. Oerhört maffig tillställning. Har egentligen bara en kommentar: Oj!