Vardag

Hej,
Det är snart dags att summera mitt första år i Mocambique. Kände för första gången att jag inte riktigt vet vad jag vill skriva om i bloggen. Det är nog ett tecken på att det mesta här nere börjar kännas mer normalt för mej. Det som man i början tyckte var tropiskt, exotiskt, konsigt, annorlunda, fattigt, smutsigt etc, är nu mer sådant jag börjar vänja mej med. Det krävs mer än att se en åsna vid vägkanten för att jag ska känna -Åh det här måste stå i bloggen!

Hur är det då när inget särskilt händer?
Jo, man läser nyheter på språkkursen tex. Igår läste vi om barn som gifter sej för tidigt. På landsbygden gifter sej många flickor efter första mentruationen de de anser som vuxna. En del är alltså inte mer än omkring 12 år. Vi pratade om förhållandet mellan statens lagstiftning och traditionella lagar och hur fortfarande de tradionella lagarna väger tyngst för de flesta på landet. Vår lärare gav ett exempel: En svensk familj vill hjälpa sin hemhjälp, empregada, med att ge henne ett hus att bo i. Empregadan bor själv men är gift med en man som kanske har 4 hustrur. När huset är klart flyttar hennes man dit eller ger huset till någon av sina andra fruar. Allt hennes är ju hans...

Jag har sett filmen Blood Diamnd. Den handlar om diamantsmuggling i Sierra Leone. Filmen är dock inspelad i Maputo med omnejd så vill ni se hur mocambique ser ut så kan ni se filmen. Den behandlar ett viktigt ämne men är våldsam.Leonardo DiCaprio kundes ses på Maputos gator i våras och jag såg bland annat den resturang som brinner upp i filmen!

Jag ser på film ganska ofta, säkert 2 gånger i månaden. Det är skönt att slippa välja vad man ska se, här visas bara en film åt gången på biograf Xenon. Förra veckan såg jag "Käleken tar aldrig semester". (svensk titel?) Ikväll såg vi just "O jardim do outro Homen" En mocambiaquansk film som var klart sevärd. Dn visas på Göteborgs filmfestival stod det i ingressen. Se den gärna, dels visar den verkligen Maputo, dels visar det hur det kan vara att vara ung kvinna i Maputo och den ständiga rädslan för Aids.

I helgen predikade jag i St Monica i Malhazine om "att inte förspilla tillfällen". Under gudstjänsten kom ett brudfölje in i kyrkan på säkert 25 personer. De var där för att presentera sej, då brudgummen tillhörde församlingen. Festligt med mycket sång. Hade även mässan i st stefans församling där jag bor för en gångs skull. Prästen här var på semester. Jobbmässigt så förbereder jag just nu ankomsten för en grupp med 7 svenskar och lika många brasilianare som ska studera kontextuell teologi tillsammans i Macienne under 10 dagar.

Jaha, det blev ju en blogg denna gång med!

En lyckad resa

Hej,
Några av er känner till att jag, Juliao och Dr Olle hjälper en 19 årig tjej med kärltumörer som behöver opereras. Jag har nu rest med henne och hennes mor till Pretoria för en ordentlig undersökning av specialister. Juliao och Fidélia studerar i Pretoria/Johnnesburg så de följde med som extra bonus. De var till stor hjälp som tolkar när läkarna började ställe svåra frågor!

Vi träffade tre läkare under samma dag, en sprecialist i kärlkirurgi, en amputatör och en plastkrurgiker. Det har varit spännande att sätta sej in i denna sjukdom och få vara med från början. Moisena som flickan heter har haft sjukdomen sedan födseln men de har inte haft ekonomi och kunskap i Maputo för att kunna göra något åt det.

Mosena lider av en kombination av två sjukdomar visade det sej, därför har läkarna i Maputo inte lyckats med sin behandling de gjorde 2003. Moisena har Haemangiomatumör och Neurofibromatosis. Detta är också vad den sk. "elefantmannen" hade under 20 talet i USA. Han visades upp på cirkus pga sitt utseende. Även Moisena är vanställd i ansikte och ben. Hennes vänsterben ser helt likt ut som en elefants ben. Hon väcker allas uppmärksamhet där hon går fram och hennes handikap är mer socialt än medicinskt "farligt". Benet är dock så illa att det behöver amputeras. Tumören i ansiktet går inte att ta bort utan att man också tar bort hennes nervsystem i ansiktet. Därför kommer den att få vara kvar, men en plastkirurg kommer att snygga till den och ta bort så mycket som går.

Detta var första gången somn Mosisena och hennes mamma var utanför Mocambique, för Mosena tom första gången utanför Maputo. Vi bodde på att enkelt vandrarhem som drivs av "Insitute for Urban Ministry", IUM. Skönt att inte bo på hotell, med dess rikedom och stiliga resturanger. Här kunde vi rå oss själva och laga egen mat. Vi gick däremot på Zoo i Pretoria och det var härligt att se Mosena skratta och le, något hon knappt gjort tidigare i min närvaro. Jag hyrde en liten golfbil som jag körde runt dem med i parken. En rolig episod var att vi åt ute på en enkel resturang nära IUM med Juliao och andra studenter på institutet. Efter maten var Moisenas mamma borta och vi undrade var hon tagit vägen. Vi hittade henne i köket! Hon hade gått in i köket och hjälpte till med disken! Vi fick förklara för henne att när man äter på resturang så behöver man inte göra det, men hur skulle hon kunna veta det? De som jobbade på resturangen såg besvikna ut när vi hämtade ut deras oväntade diskhjälp!

Det var också fantastiskt att komma hem igen. Hela Moisenas familj stod ute vid vägen och väntade, pappa och 8 syskon samt grannar. Vi hälsades välkomna tillbaka med stor värme och jag inser att en resa till Sydafrika kan vara större än vad jag trodde, inte bara för operationen utan också för äventyret i sej. Stort tack till er som stödjer Moisena med bön och bidrag!

En spännande tanke är också att jag kanske också ska börja studera på IUM. Jag passade på at prata med Sakkie som är ansvarig för utbildningen. Han tipsade om olika saker som kunde vara intressant att forska omkring. Det som är roligt med IUM, som samarbetar med UNISA, University of South Africa, är att all forskning ska ha en social förankring. Många forskar tex. om de sociala projekt som de är med och bedriver. I mitt fall skulle jag alltså kunna skriva om något av det som jag arbetar med i Maputo. IUM har också samarbete med Stiftsgården i Rättvik så det är ju som skräddarsytt för mej!

Nya friska tag

Hej igen,
Jag har haft en innehållsrik och skön semestervecka och ser nu fram mot nya friska tag i Mocambique.

Jag firade nyår i Xai Xai hos en kusin till Bato. Min kompis Anna från sverige och kristna Freds hade just kommit och följde också med. Vi bodde hos en familj på ca 7 personer, de bodde redan trångt innan vi kom. Vi var 5 personer till från Maputo men vi klämde ihop oss och det gick bra. Som tur var så regnade det och det blev aldrig så varmt som vi fruktade... Tyvärr så regnade det, kan man också säga, för det utlovade folklivet på stranden uteblev.

Därefter var vi på Ilha de Inhaca under tre dygn. Ön är verkligen mycket vacker, med härliga stränder, utan mycket folk. Jag snorklade för första gången och insåg varför jag gillar akvarium. Vilken värld det finns där under ytan! Jag simmade rakt in i massiva fiskstim med vackra färgglada tropiska fiskar. Såg även koraller och rockor m.m...

Sista etappen i Annas semester här ägnade vi åt Krugerparken. Vilken fantastisk rikedom att ha den bara 8 mil från Maputo! Det här var 4:e gången jag var in. Denna gång såg vi lejon! Två familjer precis vid vägen. De låg och sov, slickade varandra i öronen, vände på sej och hade det allmänt skönt och avslappat. En av dem hade tom svansen ut på vägen. Vi såg även vildhundar, vilka anses vara mycket svåra att upptäcka.

Vi besökte även Mocambiques krista råd som driver ett avväpningsprojekt sedan många år. Man samlar in och förstör vapen i utbyte mot hus och plåttak m.m. Kände till detta arbete men det var kul att få veta mer. Konstnärer använder några av de gamla vapnen och gör konstverk av: "Svärd till plogbillar"

Nu är det dags att se fram emot ett nytt arbetsår: Många saker vet jag ligger framför mej:
Diakonvigning i Macienne,
Operationen av Moisena, en tjej med kärltumörer.
Möte med kontextuell teologi, en grupp från brasilien och en grupp från sverige kommer at studera bibeln med en grupp mocambiquaner i Macienne.
Missionärsträff i Tanzania
Resa till stiftets skogsområden
Ny klass på seminariet
Fler möten med Instituto para Minesterio comunitario
Möte med Anglican student federation i Inhambane
M.m, m.m