Kontrasternas land

...kallas Mocambique i turistinformationen. För varje vecka jag är här instämmer jag alltmer i det påståendet. Denna vecka har jag besökt Aidssjuka på Moder Teresas hem, sett barn som lever på soptippen, sett melodifetivalens finska monster på TV samt spelat golf... Det hände så mycket denna vecka så jag tar det i turordning måndag till söndag.

Måndag
en svenskdag. Introducerades på den svenska ambassaden och fick träffa ambassadör Maj-Inger Klingvall. Tyvärr hade de inte nåtts av informationen att jag var i landet förrän nu så de undrade vad jag gjort de första 3 månaderna i smyg. Jag anmälde dock at jag var präst redan när jag kom så det var den interna kommunikationen som inte fungerat. På eftermiddagen var jag inbjuden till högstadieungdomarna på skandinaviska skolan (se bilden, fotot är från deras hemsida) . Jag presenterade mitt och kyrkan arbete här nere, och de fick i uppgift att förbereda frågar till fredag, då jag lovade återkomma.

Tisdag
Föreläste om den kristna förföljelsen på 200 och 300 -talet. Vi pratade om morderna martyrer och jag tog Åke Green som et moderns exempel! När de frågade vad jag tycket om partnerskap och jag försvarade svenska kyrkans beslut gick den ett sus genom klassrummet! Jag kände för ett ögonblick att de förlorade all tillit till mej och jag han tänka att nu är det bara att packa och åka hem! Men det blev bra. De undrade på vilka grunder kyrkan kunde fatta detta beslut och jag lovade göra en hel lektion kring hur svenska kyrkan arbetat. Det finns bra information på engelska som kyrkan tagit fram just för sina systerkyrkors skull. Undervisade sedan i engelska en timme innan jag åkte till Skandinaviska skolan och spelade gubbtennis!

Onsdag
En man kom in till kyrkans kontor och sa att hans fru var svårt sjuk och behövde komma till sjukhuset. Hon kunde inte åka chappa pga svår diaré. Jag insåg snabbt att det var nu jag fick stå till svars för min bil, så det var bara att ställa upp. Det tog säkert 40 minuter att komma ut till Bagamoyo där de bodde, bilen fylldes av den sjukakvinnan och grannar och vi kom till sjukhuset relativt snabbt. Hur det har gott för henne vet jag inte, men det blev en påminnelse om att transporter är ett av Maputos stora problem. Ska återkomma till det. På kvällen ledde jag en veckomässa på seminariet.

Torsdag
Äntligen hade Joakims gamla dator kommit på plats och installerats på seminariet. Joakim var min föredrädare här nere. Eftersom jag hade med mej en bärbar dator hit behövde jag inte ha en stationär dator också. Jag har därför försökt övertyga biskopen om att seminaristerna kan använda den om jag bara för undevisa i hur de ska använda den. Och idag fick jag har min första lektion! Även en av vaktmästarna deltog intresserat. Några hade skrivit på dator förut, medan andra rörde musen och tangentbordet med stor försiktighet och tvekan. Tycker att detta är det mest betydelsefulla jag lyckats genomföra hittentills och jagf ska nu ha privatundervisning med seminaristerna i datakunskap varje torsdag. Hela lärarkolleget står bakom och inser att en blivande präst har nytta av detta. De har inte internet, men de kan i alla fall skriva arbeten och skiva ut. På kyrkohistorien redovisade två elver ett studiebesök hos en baptisktkyrka.

Dr Olle ringde när jag satte mig i bilen och undrade om jag ville spela golf! Efter som jag inte provat på det i Maputo än så tog jag med glädje chansen. Det var en trevlig upplevelse. Maputo golfklubb var säkert fin till revolutionen 1975, klubbhuset är stort med förfallet. Man kan i alla fall se att till 1975 fördes statestik över klubbvinnare och hole in ones på fina skyltar på väggarna. Nu är det en mycket enkel klubb, med många mocambiquier roligt nog. Grästet är inte så kort som i sverige etc, men banan var ändå helt OK med trevliga utmaningar under de 9 hålen. Getter t.ex... Ovanlig för mej var att en caddy stod och väntade på mej med de klubbor som jag skulle få låna av läkaren. Han bar sedan inte bara min klubbor utan gav kloka råd och fungerade lika mycket som tränare och coach som bärhjälp. Banan var en skön oas i denna stad som annars är fylld av ljud och avgaser.

Fredag
De skandinaviska eleverna hade skrivit massor av frågor som låg i ett stort träskrin. Vi samtalde om allt från demoner och helveten till prästskjortor och abort. Skulle gärna träffa de fler gånger, men tyvärr åker många hem i sommar. Skandinaviska ungdomarna här lever säkert i en väldigt speciell situation på ont och gott.

Stephan de Beer från Sydafrika kom hit för att i morgon leda ett seminarium med religiösa ledare i Maputo. "Leadership foundation" heter rörelsen som har till mål at stötta religiösa ledare i socialt samarbete i storstäder. Syftet är att kyrkor kan samarbeta med andra organisationer och företag för att bidra till lösningar på socialal problem. Läs gärna mer på deras hemsida http://www.tlf.org.za/ Leadership foundation samarbetar med UNISA, University of South Africa och har sin bas i Pretoria. Samarbete finns även med Västerås stift och Stiftsgården i Rättvik för att utbilda svenska präster i detta arbete. Stephan skulle bo i mitt hus, det visade sej att även fru och barn följde med! Men det ordnade sej bra. Några föramlingsbor i Bagamoyo har fått sova på golvet, jag vet inte vilka, men det stod två sängar med madrass och lakan och myggnät utanför dörren till mitt hus när vi kom hem på kvällen!

Lördag
Hela dagen ägnades åt Leadrship foundation somalltså ska grundas i Maputo. Deltagare var pastorer från Anglikanska kyrkan, metodiskyrkan och frälsningsarmén. Även Maputos komminikationsminister var med och förklarade de problem som finns pga den ökande trafiken m.m. På eftermiddagen gjorde vi studiebesök hos Moder Teresas hem för Aidssjuka. Det var ett modernt och bra sjukhus från 1985. Där bodde både små barn med Aids och vuxna. De fick alla bromsmedicin, men de flesta räknade med att dö där, några få kunde åervända hem efter att fått behandling. De var 6 systrar på det här stället och det fanns 6 systar till på ett annat center i Maputo. Över allt på väggarna fanns bilder på Moder teresa och texter som "Fred börjar med ett leende". Centret låg väldigt nära sopstationen i maputo. den var full fick vi reda på tidigare under dagen. det är orsaken till att soporna sällan flyttas bort från trottoarerna. Departementet för landfrågor har i uppgift att hitta ett nytt ställe. Även kyrkogården är full!

Att besöka soptippen var deprimerande. Folk bodde där inne i röken fick vi veta. Folk som lärt sej demontera för att sälja på marknaden. De var så bra så jag fick inte åka in med bilen för de kunde demontera den också... Vi såg massor av barn som lekte och åt bland soporna också.

På kvällen såg vi melodifetivalen med carola och monstren. Ville vissa fam. De Beer lite europeisk kulturhistoria så vi åt chips och varma mackor som man ju ska! Att gå från en miljö till en annan är en färdifghet man snabbt övar upp här...

Söndag
Gudstjänst i Bagamoyo. ledde den själv då Juliao var i en annan församling. Jag predikande om Moder Teresa och de Finska monstren. Ingen ska ankalga mej för att inte ha dagsfärska predikningar! Jag tyckte nämligen att monstren såg allt mer beskedliga ut för varje land som gav de de poäng. Jag såg det som en bild av att med kärlekens kraft kan även monter förvandlas. texten var nämligen att Jesus ger oss ett nytt bud: Älska varandra! Som Martin Luther King sa: Om vi ska leva efter öga för öga och tand för tand så är snart hela världen blind och tandlös...

På eftermiddagen hade Bato bjudit mej till sin svägerskas sons ettårskalas. Jag skriver om det bara för att berätta at det var den sämsta väg jag någonsin kört på!!! Området hette CMC, uppkallat efter en italiensk byggfirma. Kadaffi gav bistånd till Maputo 2001 som användes för att bygga denna väg i asfalt. Nu återstod ca 30% av asfalten vilket gjorde vägen fullständigt värdelös. men den är huvudväg och massor av folk pendlar på den varje dag, nästan 2 mil! Vassa kanter, asfalt, hål och gropar och mjuk lös sand blandat om vart annat. En bil vi mötte fastnade med karossen mot en hålkant och kom inte upp! deta var det sämsta biståndsprojekt jag sett hittentills i Maputo! Så kom ihåg, en asfalterad väg är bara bättre än en sandväg om du har resurser att underhålla den regelbundet!

ha en bra vecka!