"Jag är välsignad"

Nu är alla rum i hela huset välsignade! Sengulane klippte ett gulblått band jag satt upp vid ingången. Han ledde bönen som var mycket konkret för varje rum. Om nåden att få vila, tvätta sej, laga mat, arbeta etc! Även bilen välsignades. Biskop Ytterberg från Västerås Stift stod för den mer praktiska teologin. Han skvätte välsignat saltvatten med en lövruska fyra gånger i varje rum, en gång för varje vägg, samt i och utanpå bilen. Jag fick även köra bilen ca 30 cm under gudstjänsten.

Jag höll tacktal efteråt och överlämnade en tavla från Världens kristus utställningen till bygmasatre Mario. Den föreställer den heliga familjen när de bygger ett hus, Jesus och Josef var ju som bekant snickare!

Vi skålade i champagne och jag bjöd sedan på tårta och småbakelser inne i stora salen. Tårtan föreställde en bibel. Att skära tårta en en speciell tradition i Mocambique. Den som firar något skär först och alla applåderar, sedan skickas bitarna runt till var och en tills alla fått. Kvinnan som bestält tårtan åt mej skickade ett sms och frågade om festen gått bra. Jag svarade då att jag är mycket glad. Många personer kom, nåra studenter, många som jobar i kyrkan, både från huvudkyrkan vid seminariet och från 24 Julhu, där jag bor. Det kom också personer från svenska och finska ambassaden, skandinaviska skolan och sida. Då svarade hon på mitt sms och sa; "I mocambiquansk kultur betyder det att du är välsignad!" Jo, idag kändes det så. Lyckat att både Ytterberg och Åsa Tham (stiftsjägmästare) kunde vara med, så det blev ju bra till sist trots alla förseningar! 20 minuter innan invigningen stängde jag igen ytterdörren med nycklarna innanför... lite extra dramatik in i det sista. En snickare lyckades dock lirka upp dörren med en krok genom ett förnster!

Så har då Svenska kyrkan fått ett litet lokalkontor med prästgård även i Maputo!