Livet på soptippen

När sopbilen kör in genom porten till sopstationen slänger sej ungdomarna upp på flaket och följer med bilen in bland soporna. Det gäller att komma först, att vara beredd när flaket höjs och sporna sprids bakom bilen. Soptippen är en inkomstkälla för ett tusental personer, som till priset av skärsår, rökiga lungor och smuts lyckas hitta saker att sälja på marknaden...
Padre Juliao, (med stiftgårdskepsen på bild 3) och jag har besökt soptippen vid två tillfällen den senaste veckan. Första gången fick vi inte komma in eftersom vi inte hade tillstånd. Vakterna erkände att alla de människor som levde där inne, inte heller hade tillstånd men de var ju fattiga. Vi som var "vanligt" folk måste ha tillstånd... Några dagar senare hade vi tillstånd och fick gå in och prata med dem som bodde där. Syftet är att Juliao har startat en organisation som heter community ministry, som samlar folk från olika kyrkor som vill jobba socialt. Vi hade en frälsningsofficer med oss in på området också för att visa den ecumeniska bredden. Juliao hade med sej block och penna och vi gick runt och samtalde med barn och vuxa. Vad heter dem? Var bor de? Varför är de här? Vad skulle vara en hjälp för dem?
Några av barnen visade sig gå i skolan och hade detta som en fritidssysselsättning vid sidan om. Det är alltså inga konstiga människor som befinner sej här utan vanligt, men fattigt folk...
Några biståndsorganisationer bedriver ett återvinningsprojekt för plast, se bild 4. Tanken är att alla som lämnar in plast får en liten slant för det och projektet ger också fast arbete åt en 10 tal personer. De klipper sönder plasten och tvättar den och säljer den senare till industrier som behöver plast. Baksidan av detta är dock att många människor ägnar sitt liv åt att leta plast för att kunna sälja det, och bättre ställe at leta plast på än soptippen finns ju knappast... Hur miljövänligt blev det här projektet???
Om man kan hjälpa dessa människor på något sätt vet vi ännu inte, men Juliao och de andra funderar på någon form av skolstöd till barnen. Men det vill ju också till att soptippen stänger sina portar, för så länge det finns åtkomliga sopor att sälja på marknaden kommer människorna att söka sej hit.
Till sist en nyhet: Biskop Sengulane kom just hem från en resa till Washington DC. Där träffade han bl.a presidenthustrun Laura Bush som överlämnade ett mycket stort belopp pengar till projeketet "Roll back Malaria"! Kanske var beloppet så stort att Sengulanes dröm om att utrota malarian kan börja bli verklighet...???