Mocambique ökar mest...

Läste just en artikel om att Mocambique är det afrikanska land som haft den största ekonomiska tillväxten de senaste tio åren, runt 8% per år i genomsnitt. Det tycks som om det också har börjat märkas på olika håll i landet att det är lite närmare till sjukvård, medicin och skolor är tidigare. Detta betyder ju dock inte att det finns problem. Det nyöppnade parlamenetet har dock utlovat en nolltolerans mot korruption. Det låter ju lovande, men jag gissar att det inte är första gången ngt likande utlovats...

Ett intressant dilemma när det gäller sjukvården är läkares rätt till att bedriva kliniker. Läkarna protesterade nyligen mot ett regeringsförslag att inga läkare fåt bedriva privata kliniker. Läkarna menade att om de inte får ha kliniker så får de ingen (vettig) inkomst. Under kollonialtiden fick läkarna ha klinikerna öppna på eftermiddagar men aldrig före ett visst klockslag. Nu har dock läkarna sina kliniker inne på centrallassarettet och de prioriterar alltid sina privata kunder. De som inte har pengar får alltså sitta hela dagen i väntsalen och se hur mindre sjuka, men rikare patienter, ständigt kommer fram före i kön. Läkarna vågar inte annat då ju deras kunder betalat just för att få vård snabbare och enklare.

Trots att tillväxten ökar snabbt och att Maputo varje månad ser nya lyxlägenheter poppa upp så är det fortfarande ett land där den som inte är frisk eller rik få lida oerhört. För att citera Pontos på svenska ambassaden: Det intressanta är ju inte om människor tjänar 15 dollar i månaden eller inte (gränsen för absolut fattigdom), utan att vi i sverige faktiskt lever dubbelt så länge som en medelsvensson i Mocambique. Det finns ingen rättvisa i det.

Ikväll hade jag en välgångsmässa för anglikanska studenter som ska ha examen i november. Jag predikade om deras dubbla uppdrag, att vara kristna i studentvärlden och att vara studenter i kyrkvärlden.

Veckans samhällsanaly är över för denna gång. Eftersom jag utlovat bilder från bröllopet kommer här några till: Ha det så bra!