Jord och vatten
Nu är det inte längre bara i badrummet som vattnet forsar fram. Himlen öppnade sej i förrgår och vi drabbades av ett äkta afrikanskt skyfall. Det gick inte att sova när vattnet sköljde ner över husets plåttak. Idag var det dock inget regn, men det märks att regnperioden närmar sej och den tycks börja lite tidigare i år än förra året. Regn i brudkronan måntro? Lyckligtvis kommer nästan allt regn under nattetid så det ska nog ordna sej.
Eftersom vår bröllopsfadder, Vittor, förlorade sin bror förra veckan så har jag och Fidélia följt en begravning på nära håll. Ungefär så här går det till när någon dör i Mocambique.
1. Vi samlades vid lassarettet och hade bön vid kistan.
2. De flesta följde med till broderns hus och satt där en stund. Någon läste ur bibeln och prästen började planera inför begravningen med alla närvarande. Fri bön för den döda och de anhöriga. Några stannade och åt efteråt.
3. Begravningen i kyrkan ägde rum bara 3 eller 4 dagar efter dödsfallet. Man firar mässa i kyrkan med kistan stängd, men vid avskeded tas locket av. Jag var med som en präst av 4. Traditionen här är att alla präster som kan medverkar. I sakrestian innan begravningen gjorde dem upp vem som skulle predika etc. Flera av bibelorden läste vi präster upp redan i processionen in i kyrkan!
4. Efter kyrkan åkde vi ut till begravningsplatsen. Där var många olika begravningar samtidigt så vi såg flera processioner med sörjande på väg till olika gravar. Den stora skilnaden mot en svenskyrklig begravning var att alla som ville öste jord på kistan. All jord (eller sand...) låg i stora högar vid graven. När kistan var nedsänkt öste vi ner jord på den. Bara mot slutet kom dödgrävarna och öste i med spadar. När all jord var tillbakalagd satte de anhöriga ned blommor i jorden och några hademed sig vatten som de vattnade med. När vi lämnade graven var alltså allt redan klart och i ordning. Jag tyckte faktiskt om detta konkreta sätt att begrava. I europa har så mycket symbolik blivit bara symboliskt. Här upplever jag att symboliken har dubbla funktioner, både en symbolisk och en praktiskt. Kistan ska ju grävas ned! I nattvarden lfinns liknande praktiska symboler; handtvagning sker symboliskt men prästen ska ju ha rena händer när nattvarden ska delas ut etc etc...
För min egen del handlar mycket om bröllopsförberedelser nu. På söndag ska jag på äktenskapsrådgivning. 4 präster ska dela med sej av sina äktenskapliga erfarenheter! Även på lördag är det äktenskapsskola, men då inte bara för mej, utan för alla som gift sej de senaste 6 månaderna eller kommer att gifta sej i år. Vi ska alla ta med oss en present till vår partner. Jag har köpt ett tennisracket (ingen sa att det skulle vara romantiskt) till Fidelia. Det får symbolisera att vi ska spela ihop från och med nu.
Eftersom vår bröllopsfadder, Vittor, förlorade sin bror förra veckan så har jag och Fidélia följt en begravning på nära håll. Ungefär så här går det till när någon dör i Mocambique.
1. Vi samlades vid lassarettet och hade bön vid kistan.
2. De flesta följde med till broderns hus och satt där en stund. Någon läste ur bibeln och prästen började planera inför begravningen med alla närvarande. Fri bön för den döda och de anhöriga. Några stannade och åt efteråt.
3. Begravningen i kyrkan ägde rum bara 3 eller 4 dagar efter dödsfallet. Man firar mässa i kyrkan med kistan stängd, men vid avskeded tas locket av. Jag var med som en präst av 4. Traditionen här är att alla präster som kan medverkar. I sakrestian innan begravningen gjorde dem upp vem som skulle predika etc. Flera av bibelorden läste vi präster upp redan i processionen in i kyrkan!
4. Efter kyrkan åkde vi ut till begravningsplatsen. Där var många olika begravningar samtidigt så vi såg flera processioner med sörjande på väg till olika gravar. Den stora skilnaden mot en svenskyrklig begravning var att alla som ville öste jord på kistan. All jord (eller sand...) låg i stora högar vid graven. När kistan var nedsänkt öste vi ner jord på den. Bara mot slutet kom dödgrävarna och öste i med spadar. När all jord var tillbakalagd satte de anhöriga ned blommor i jorden och några hademed sig vatten som de vattnade med. När vi lämnade graven var alltså allt redan klart och i ordning. Jag tyckte faktiskt om detta konkreta sätt att begrava. I europa har så mycket symbolik blivit bara symboliskt. Här upplever jag att symboliken har dubbla funktioner, både en symbolisk och en praktiskt. Kistan ska ju grävas ned! I nattvarden lfinns liknande praktiska symboler; handtvagning sker symboliskt men prästen ska ju ha rena händer när nattvarden ska delas ut etc etc...
För min egen del handlar mycket om bröllopsförberedelser nu. På söndag ska jag på äktenskapsrådgivning. 4 präster ska dela med sej av sina äktenskapliga erfarenheter! Även på lördag är det äktenskapsskola, men då inte bara för mej, utan för alla som gift sej de senaste 6 månaderna eller kommer att gifta sej i år. Vi ska alla ta med oss en present till vår partner. Jag har köpt ett tennisracket (ingen sa att det skulle vara romantiskt) till Fidelia. Det får symbolisera att vi ska spela ihop från och med nu.
posted by Johan Linnman at
10:36 em
1 Comments:
Shock at archbishop condom claim
The Catholic Church formally opposes any use of condoms
The head of the Catholic Church in Mozambique has told the BBC he believes some European-made condoms are infected with HIV deliberately.
Maputo Archbishop Francisco Chimoio claimed some anti-retroviral drugs were also infected "in order to finish quickly the African people".
The Catholic Church formally opposes any use of condoms, advising fidelity within marriage or sexual abstinence.
Aids activists have been angered by the remarks, one calling them "nonsense".
"We've been using condoms for years now, and we still find them safe," prominent Mozambican Aids activist Marcella Mahanjane told the BBC.
The UN says anti-retrovirals (ARVs) have proved very effective for treating people with Aids. The drugs are not a cure, but attack the virus on several fronts at once.
The BBC's Jose Tembe in the capital, Maputo, says it is estimated that 16.2% of Mozambique's 19m inhabitants are HIV positive.
About 500 people are infected every day.
'Serious matter'
Archbishop Chimoio told our reporter that abstention, not condoms, was the best way to fight HIV/Aids.
Condoms are one of the best manners of getting protection against catching Aids
Aids activist Gabe Judas
"Condoms are not sure because I know that there are two countries in Europe, they are making condoms with the virus on purpose," he alleged, refusing to name the countries.
"They want to finish with the African people. This is the programme. They want to colonise until up to now. If we are not careful we will finish in one century's time."
Aids activists in the country have been shocked by the archbishop's comments.
"Condoms are one of the best ways of getting protection against catching Aids," said Gabe Judas, who runs Tchivirika (Hard Work) - an theatre group that promotes HIV/Aids awareness.
"People must use condoms as it's a safe way of having sex without catching Aids," he told the BBC.
Archbishop Chimoio, who made the remarks at an event to mark 43 years since the launch of the country's armed struggle for independence, said that fighting the disease was a serious matter.
"If we are joking with this sickness we will be finished as soon as possible.
"If we want to change the situation to face HIV/Aids it's necessary to have a new mentality, if we don't change mentality we'll be finished quickly," he said.
"It means marriage, people being faithful to their wives... (and) young people must be abstaining from sexual relations."
Our correspondent says the archbishop is well respected in the country and the Catholic Church played a leading role in sponsoring the 1992 peace deal that ended a 16-year civil war.
Some 17.5% of Mozambicans are Catholic.
By
ClsOn, at 03 oktober, 2007
Skicka en kommentar
<< Home