Trettonhelg i Rättvik

Farväl Rättvik
Igår lämnade jag 3 underbara dagar på stiftsgården i Rättvik. Efter att ha jobbat där i nästan 4 år tar är jag nu tjänstledig under min Maputovistelse.

Jag åkte till Rättvik i onsdags och blev då bjuden på en härlig middag hos mina (f.d.) grannar Åbergs (Tack!). På kvällen var det stiftsgårdsmäsa med ”sändning”. Det innebar att prästerna Nisse och Elisabeth la sina händer på mitt huvud och de och alla andra bad för ej och min tid i Mocambique. Jag hade en sådan sändning också i domkyrkan den 3 advent med biskopen, men det kändes så bra att få göra det också här uppe där jag arbetat mitt bland alla ungdomar och kollegor. Trettonhelgslägret är sedan gammalt en återvändarhelg för stiftsgårdsungdomar.

Jag höll inledningsorden i mässan och jag talade om för ungdomarna att det är dem som varit min ”församling” under mina år i Rättvik, och att jag därför ville ha deras förböner med mig på resan. Jag talade om ”kallelse” och påminde dem om att alla är kallade till att vara lärjungar, var och en på sitt sätt. Det är inget som är förbehållet kyrkans anställda. Jag tyckte att alla kunde unna sej att då och då sitta ner för sej själva och fråga sej själv (eller Gud) vilken som är ”min” speciella kallelse. Jag sa också att det viktigaste kanske inte alltid är vilken väg vi vandrar på, utan hur vi hanterar och möter det som möter oss på den väg vi går. Att ”inte finna sej i det som sker” utan ”finna sej själv i det som sker!”

Dagen efter var det en av ungdomarna som kom fram till mej och sa. ”Du sa i mässan igår att du ska byta världsdel, vardag och byta vänner. -Men så är det ju inte, du får ju en massa nya vänner men vi gamla finns ju kvar” Det värmde gott…

På trettondagsafton blev jag bjuden på en härlig slädtur med familjen Åkerlund. Vad underbart att få glida fram i nattmörkret, genom skogen, med facklor bakom en häst. Nedkrupen i fällen och lyssnande på bjällerklangen insåg jag att ett bättre avslut på sverigetiden går inte at få. Jag blev ”ett med snön” innan den tropiska värmen tar över…

Trettondagsaftonsdans till levande musik bland alla vackert uppklädda vänner blev pricken över i:et, denna härliga helg! Imorgon far jag till Portugal!