Johan i Moçambique

23 februari 2006

Dans och jordbavning

Hej igen,
Nar jag vaknade i morse hade jag fatt sms fran svenskar som fragade hur det var med jordbavningen. Jag visste ingenting. Men nar en av studenterna kom in och drack morgonkaffe med mej sa undrade han om jag vaknat av jordbavningen. Hela huset hade skakat. Nagon timme efterat kom sjalvaste biskopen in och jorde hembesok i min enkla boning. Han hade trott att jag varit radd hela natten i min ensamhet, sa han drog en djup suck av lattnad nar jagf sa att jag sovit gott och inte markt nagot alls. Sjalv hade han varit tvungenm att lamna sitt hoghus som han bor i och vantad pa gatan i nagra timmar. Det var tva skalv efter varandra i vastra delarna av landet, nara Zimbabwe. 7.5 pa richterskalan sa hela maputa hade skakats om. Troligtvis inga dodsfall vad jag vet. Men som vanligt i denna del av varlden sa vet ni i Europa sakert mer an vi...

For mej var detta an av de basta mornarna hittils. Jag vakanade av att det raslade och danade i ledningarna och som genom ett mirakel fanns vatten i duschen igen. Jag kallduschade en stund och njat av att bli nedkyld annu en gang. Jag har haft svart att sova vissa natter, da jag inte kunnat kyla ner mej pa kvallen. Jag vill beratta att damerna som stadar i kyrkan och seminariet bar sina skurhinkar och vattenkarl pa huvudet aven inomhus och i trapporna. Jag erkanner att jag blev snopen. Har forknippat detta att bara saker pa huvudet med landsbygden och marknader. Men att balansera vatten pa huvudet aven inomhus gors som den sjalvklaraste sak i varlden!

I sondags blev jag valkomnad av forsamlingen i Bagamoyo dar jag ska jobba pa helgerna. Mina intryck ar lite tudelade. Det som var roligt var musiken och hjartligheten. Sista halvtimmen av de 3,5 langa gudstjansten var enbart dans! Prasten Juliao bjod aven upp mig i en liturgisk pardans. Kvinnorna dansdade i mittgangen ikladda sina cappulana tyger. De hade laddat uppmed en musikgrupp med fem afrikanska trummor, samt piano och bas. Det som ar svarare ar delas spraket. Hela gudstjansetn ar pa ronga och jag forsoker folja med pa portugisiska i handboken. Sedan ar sjalva liturgin valdigt hogkyrklig. Att satta pa sig masshake och alba i denna varme ar bara det for mycket. Att sedan ga in i en knokfull kyrka utan AC ar annu varre. Efter att ha last en liturgisk text pa portugisiska (oforberedd) sa svettades jag annu mer. Till raga pa allt ar det knabojningar i var och varannan bon! Att allt slutade med dans gjorde ingen skilnad, da var det en autopilot som pumpade mitt hjarta. Min Gud var det vad gott med middag efterat i prastens hus. Jag har sallan njutit sa av fanta! Skamt at sido. Allt gick bra och det var roligt att sta och fa ta alla i hand efterat. Manga sa Bem Vindo! och andra sa tom welcome!

Det som gladde mej i bagamoyo var att gatorna kring kyrkan var rena! Visserligen var de av sand med jag sag inte skrap! Darmed forstor ni att att ovriha delar av Maputo som jag sett inte ar rena... Det ar en mycket smutsig stad med sopor overallt. Den har vaxt snabbare an vad stadsplaneringen hunnit med for at prata svenska. Att inte ha rinnade vatten som vi inte haft pa en vecka ar darfor inte lika romantiskt som att vara i en svenska sommarstuga utan vatten. Man behover gora sej ordentligt ren bade morgon och kvall. Och man vill kunna spola sin toalett i denna varme. Julios predikan handlade om allas gemensamma ansvar. Texten var den lame mannen som firades ned genom taket av sina vanner. Pa samma satt maste vi hjalpa den som har HIV tex, eller varfor inte: Halla gatorna rena dar vi bor! ha det sa bra!

2 Comments:

  • Go Johan, go Johan... jordbävning, värme, inget vatten... vilken skillnad på liv du lever nu. Se till att ta hand om dig bara! Jag tänker på dig, kram från Åsa

    By Anonymous Anonym, at 23 februari, 2006  

  • hej!
    Tur att det är svenskar som talar om att du är mitt i en jordbävning. God sömn... Vilken omställning för dig men det är kanske bra att få upptäcka hur bra man har det. Lätt att man tar allt för givet! Sköt om dig! / Malin

    By Anonymous Anonym, at 23 februari, 2006  

Skicka en kommentar

<< Home